En introduktion till blockkedjeteknik

Varför oss?
Viktiga noteringar

Blockkedjetekniken fortsätter att utvecklas och innebär både möjligheter och utmaningar för företagen. Även om dess decentraliserade och säkra natur ger fördelar i olika tillämpningar, inklusive finansiella poster och leveranskedjor, är antagandet fortfarande försiktigt på grund av regleringsfrågor och avsaknaden av centraliserad kontroll. Blockkedjans framtid är osäker och dess framgång kan bero på dess anpassning till den framväxande digitala ekonomin, där individuell autonomi spelar en viktig roll för att forma dess utveckling.

Blockkedjan fortsätter att ställa till det för det globala näringslivet, och många organisationer kan fortfarande inte avgöra om den är en revolutionerande utveckling inom datahantering eller en överdriven chimär som riskerar att göra mer skada än nytta.

En sak är dock säker: blockkedjan fortsätter att utvecklas och den är här för att stanna.

Det grundläggande konceptet med blockkedjor är ganska lätt att förstå. Det är i grunden ett sätt att lagra data som organiserar data i block som sedan länkas till en kedja.

När nya data tas emot skrivs de in i ett nytt block istället för att skrivas över det gamla. På så sätt utgör blockkedjan en permanent, oföränderlig huvudbok över tidigare händelser som kan visas i kronologisk ordning.

De flesta applikationer använder blockkedjan för att lagra finansiella uppgifter, men den kan även användas för andra ändamål, t.ex. leveranskedjor, reseuppgifter och juridisk dokumentation. Iron Mountain rapporterar att mer än 40 ledande finansinstitut och ett växande antal företag i olika branscher experimenterar med distributed ledger-teknik.

Är blockkedjan säker?

En viktig fråga som många som är nya inom tekniken ställer sig är – Vad hindrar någon från att hacka sig in i kedjan och ändra tidigare block? Medan de flesta digitala liggare är centraliserade på en enda, härdad server, är blockkedjan decentraliserad över många, till och med tusentals, servrar.

Även om detta vid första anblicken kan verka som en säkerhetschefs mardröm, är det i själva verket ganska genialt. Innan ett nytt block kan läggas till i en kedja jämför varje server sina register med de andra servrarnas. Om något inte stämmer sätts kedjan på vänt och transaktionen avbryts i väntan på ytterligare undersökning.

För att olagligt kunna ändra ett block skulle en hackare alltså behöva bryta sig in på tusentals servrar och göra ändringen samtidigt – inte omöjligt, men extremt svårt.

Fördelarna med blockkedjan är välkända vid det här laget. Utan en central myndighet som bestämmer över huvudboken kan användarna använda den i en mängd olika tillämpningar.

BBC:s Chris Baraniuk tar upp ett scenario där en kund vill göra ett köp, men bankens nätverk ligger nere. Om banken använder sin egen privata huvudbok är det kört för kunden. Om banken använder blockkedjan kan kunden använda ett kreditkort eller någon annan mekanism som kan komma åt användarens blockkedja. Detta är en del av anledningen till att blockkedjan blev en favorit för digitala valutor som Bitcoin (BTC): ingen central kontroll innebär att ingen kan undergräva utbytet av Bitcoins för sina egna syften.

Men om så är fallet, varför har då inte blockkedjan, som introducerades kommersiellt för mer än 10 år sedan, fått en större andel av marknaden för digitala liggare? Utöver kryptovalutorna är de flesta organisationer fortfarande skeptiska till blockkedjan och begränsar den till en handfull pilotprojekt men välkomnar den inte till kärnverksamhetens applikationer.

Tveksamheten inför ett fullskaligt införande kan ha att göra med befintlig lagstiftning om förtroende, styrning, risk och efterlevnad. Enligt Joseph Holbrooke, författare till Architecting Enterprise Blockchain Solutions:

“En blockkedjearkitekt kommer sannolikt att stöta på flera problem kring den allmänna dataskyddsförordningen, Health Insurance Portability and Accountability Act från 1996, Sarbanes-Oxley Act från 2002, Know Your Customer, regler mot penningtvätt och så vidare.”

Enligt Nathaniel Popper på The New York Times är det största argumentet mot blockkedjor att centraliserade huvudböcker är mer effektiva när det gäller att skapa tillförlitlig programvara för att reparera buggar och lansera nya tjänster.

Hur mycket vi än klagar på utvecklingscyklerna för proprietär programvara så finns det åtminstone någon att ringa när saker går fel. Med blockkedjor är det ingen som bestämmer, och det är mycket svårt för användare att implementera sina egna korrigeringar på mängder av decentraliserade servrar som är skyddade mot intrång.

Centrala myndigheter är effektiva på att bygga tillförlitlig programvara och fixa den när saker går sönder. Med ett decentraliserat nätverk av datorer och programmerare finns det ingen chef som kan säga att det här felet måste åtgärdas på 20 minuter.

Är blockkedjan bortom lagen?

Denna typ av demokratisering visar sig också vara besvärlig när det gäller polisarbete. Terrorister, krigsherrar och andra brottslingar kan effektivt stängas ute från ett centraliserat, reglerat samhälle, men det är inte så lätt med den ledarlösa blockkedjan. Än idag använder tjänster som använder programvaran Tor och de otaliga varianter av svartabörshandel som uppstod efter att Silk Road darknet lades ned 2014 blockkedjan för en mängd olika lagliga och olagliga ändamål.

En annan viktig aspekt av blockkedjan som ofta förbises är att alla blockkedjor inte är likadana. Wesley Crook, VD för molnutvecklaren FP Complete, konstaterade nyligen i Forbes att blockkedjeprogramvarupaket finns i en mängd olika utföranden och med olika sätt att implementera dem.

Det kanske viktigaste elementet är kryptografi, som helst bör innehålla de mest betrodda irreversibla hash-algoritmerna och verktyg för signering och verifiering av offentliga nycklar.

Erfarenheten har också visat att de flesta blockkedjeintrång hittills har varit resultatet av buggar som introducerats på grund av felaktig implementering, samt attacker på nätverkslagret, sårbarheter i social ingenjörskonst och minnessäkerhetsfel.

Vad händer härnäst med blockkedjetekniken?

För närvarande verkar det inte finnas någon tydlig samsyn om vad blockkedjetekniken kommer att leda till. För vissa är det framtiden, för andra är det redan en artefakt från det förflutna. Det kan vara så att anledningen till att det är så svårt att bedöma blockkedjans framtid är att världsekonomin i sig är så föränderlig.

Oavsett om det är på Wall Street, Main Street eller i företagsvärlden verkar makten decentraliseras överallt när legioner av uppkopplade användare går samman för att skriva sina egna regler om arbete och ekonomisk framgång.

Problemet är kanske att man försöker tvinga in blockkedjan i en roll som definieras av den centraliserade ekonomin där myndigheter och näringsliv i stor utsträckning bestämmer reglerna, när det i själva verket är en teknik som är mer lämpad för den framväxande digitala ekonomin där individer, åtminstone för närvarande, har större inflytande över var, när och hur de hanterar sina angelägenheter.

Arthur Cole
Technology Writer
Arthur Cole
Teknikskribent

Arthur Cole är en frilansande teknikjournalist som har bevakat IT- och företagsutveckling i mer än 20 år. Han medverkar på ett stort antal ledande teknikwebbplatser, bland annat IT Business Edge, Enterprise Networking Planet, Point B and Beyond och flera leverantörstjänster.