Spelpaus ska stoppa spelberoende – men fungerar det verkligen? Vi granskar systemets svagheter och hur spelare tar sig runt avstängningen.
Systemet skapades för att skydda spelare från sig själva. Men gör det jobbet? Vi granskar hur effektivt Spelpaus faktiskt är – och varför vissa lyckas ta sig runt avstängningen trots allt.
Att försöka logga in på en bettingsida och mötas av en kylig notis om avstängning via Spelpaus kan ge intrycket av ett vattentätt system. I praktiken visar det sig dock att den som verkligen vill spela ofta snabbt hittar en väg runt spärren.
Spelpaus lanserades 2019 av Spelinspektionen och marknadsfördes som ett enkelt sätt att stänga av sig själv från licensierade spelbolag. En registrering och några klick – sedan är man utelåst. På pappret låter det klockrent. I praktiken? En annan historia.
Nyckelinsikter om Spelpaus fungerar eller inte
- Över 114 000 svenskar har stängt av sig via Spelpaus, men kryphål gör att många ändå hittar sätt att spela.
- Olicensierade casinon, alternativa BankID och kryptovalutor används flitigt för att kringgå avstängningen.
- Experter efterlyser hårdare reglering och bättre betalningskontroll, annars förblir Spelpaus en paus – men inget definitivt stopp.
Ett växande problem – men används verktyget?
Vi svenskar älskar att spela. Lotter, sportsbetting, casino – marknaden växer varje år. Men med det kommer också problem.
Sedan starten har över 123 000 personer registrerat sig på Spelpaus. Flest har valt att stänga av sig på obestämd tid, och majoriteten av dessa är män. Det låter ju som att systemet gör sitt jobb, eller hur?
Men det finns en avgörande svaghet.
Spelpaus fungerar bara på spelbolag som har svensk licens. Så vad händer om man letar upp en utländsk bettingsida? Exakt – inget. Avstängningen gäller inte där.
Och låt oss vara ärliga: Den som verkligen vill spela hittar ett sätt.
Kryphålen – hur spelare går runt systemet
Att kringgå Spelpaus är enklare än många tror. En av de vanligaste metoderna är att registrera sig på casinon utan svensk licens, där svenska regler inte gäller. Spelinspektionen rapporterar att cirka 27% av svenska online-spelare har använt sådana sajter, trots att det är förbjudet för svenska bolag att marknadsföra dem.
En annan metod är att skapa ett nytt BankID kopplat till en annan bank. Eftersom många spelbolag använder BankID för verifiering kan spelare på så sätt registrera sig på nytt. Även om detta inte är lagligt, har det förekommit fall där det fungerat.
Tekniska lösningar som VPN och kryptovalutor ger ytterligare möjligheter att kringgå systemet. En VPN döljer spelarens plats, vilket gör det möjligt att logga in på blockerade sajter. Genom att använda kryptovalutor kan spelare även göra insättningar utan att lämna några spår.
Vad kan göras bättre?
Att försvåra finansiering av spel hos olicensierade aktörer är en viktig åtgärd. Banker kan blockera transaktioner till och från dessa sajter, vilket redan görs i flera länder. Danmark har infört ett sådant system, där betalningar stoppas automatiskt.
Bättre informationskampanjer kan också minska problemet. Många spelare känner knappt till Spelpaus eller riskerna med olicensierat spel. En riktad kampanj kan göra fler medvetna om alternativen till säkert spelande.
Internationellt samarbete skulle stärka självavstängningssystemet ytterligare. Länder som Storbritannien och Nederländerna har redan börjat arbeta tillsammans för att bekämpa oreglerat spel. Sverige kan ansluta sig och på så sätt minska möjligheten att hoppa mellan marknader.
En lösning – men ingen magisk fix
Spelpaus hjälper många, det råder det inga tvivel om. Det är ett bra initiativ, och för den som verkligen vill ta en paus från spel kan det vara ett ovärderligt verktyg.
Men det är inte vattentätt.
Den som vill spela vidare hittar alltid en väg, och det är där det verkliga problemet ligger. Regelverk kan bara göra så mycket – resten handlar om medvetenhet, utbildning och att faktiskt vilja förändra sitt beteende.
Så, funkar Spelpaus? Ja – men bara om man låter det göra det.