Hur kontraintuitivt det än kan verka är en av de stora styrkorna bakom blockkedjan det faktum att ingen har fullständig kontroll över den. I traditionella liggare, även digitala sådana, är det alltid någon som övervakar verksamheten, vare sig det är en bank, ett investmentbolag eller någon annan institution.
Blockkedjor är distribuerade över hundratals, till och med tusentals, datacenter runt om i världen. Ingen, inte ens kedjans grundare, kan ändra en befintlig post utan att samtidigt ändra en kritisk majoritet av dess duplikat – inte en omöjlig uppgift, men extremt svår.
Blockkedjor för styrning
Under de senaste månaderna har vi sett hur detta paradigm har drivits till en ny nivå. Istället för en distribuerad liggare som är begränsad till transaktioner av digitala tillgångar håller nya decentraliserade autonoma organisationer (DAO:er) på att ta form som flyttar hela styrningen av en kedja till en distribuerad grund – i huvudsak överlämnar kontrollen av gemenskapens verksamhet till dess medlemmar.
Hur fungerar detta, exakt? DOA styrs av smarta kontrakt som finns i en blockkedja. Ändringar av kontrakten, eller godkännande av nya, kan föreslås av vem som helst men kan endast genomföras genom konsensus mellan medlemmarna. Omröstningen är vanligtvis transparent, och när villkoren för godkännande är uppfyllda uppdateras kontraktet automatiskt.
I många fall viktas omröstningen enligt antalet tokens som distribueras över kedjan (“enkel token-omröstning”). Ju fler tokens du äger, desto fler röster får du. Och konsensus kan uppnås på många olika sätt – genom en enkel majoritet av tokens, genom högre trösklar för godkännande av vissa åtgärder, såsom en 2/3 eller till och med 3/4 supermajoritet, eller någon annan överenskommen metod. DOA bör dock vara distribuerat och transparent så att kontrollen inte kan centraliseras av individer eller grupper.
För vissa är detta inte bara ett nytt sätt att leda en organisation. Det är en grundläggande förändring av hur de fungerar och hur beslut fattas. För näringslivet innebär detta en potentiell förnyelse av företagsstrukturen från toppstyrda hierarkier till mer kooperativa och samarbetsinriktade organismer.
I ett nytt inlägg på Columbia Law School’s Blue Sky Blog av professor Wulf Kaal och teknikkonsulten Josh Bykowski hävdas att DAO är redo att revolutionera finans-, försäkrings- och tjänstesektorerna genom att eliminera behovet av mellanhänder, effektivisera arbetsflödena och optimera kostnaderna. Samtidigt skulle frågor om ägande av innehåll och rättvis ersättning som plågar mediebranschen kunna lösas genom DAO:er, även när den artificiella intelligensdrivna immateriella äganderätten utvecklas.
Dessutom kommer ideella organisationer och myndigheter att få betydligt bättre finansiering, bredare beslutsunderlag och rättvisare resursfördelning i en snabbare takt.
Redo för metaverse
Men den kanske mest gynnsamma grogrunden för DAO:er är metaversen. När bokstavligen allt är virtuellt blir fördelarna med konsensusbaserad styrning mer ingrodda i organiserad verksamhet.
Ett exempel på detta är Decentraland, en plattform för virtuell verklighet som bygger på Ethereums blockkedja. Medlemmarna har möjlighet att göra praktiskt taget vad som helst och ta sig vart som helst i världen, inklusive att göra affärer och fatta beslut om miljöns utveckling.
Detta görs genom virtuella tokens som representerar land eller nätverkselement som kallas MANA, som kan användas för att byta NFT:er, wearables, avatarer och andra tillgångar, samt rösta om de många frågor som tas upp av medlemmar i samhället.
Cyberlösning
DAO håller också på att göra sig känd i kryptovärlden. Innehavare av cybervalutor söker sig alltmer till decentraliserade verksamheter, med tjänster som MakerDAO som gör det möjligt för medlemmar att i princip agera som sina egna bankirer. MakerDAO använder valutatokens som kallas Dai och som är knutna till den amerikanska dollarn och backas upp av Ethereum, USD Coin och andra kryptovalutor.
För styrning använder tjänsten MKR-tokens som används för att rösta om ändringar som föreslås för plattformens protokoll. Medlemmarna beslutar om saker som räntor, acceptabla säkerheter och till och med anställningsbeslut för tekniska och ledande befattningar – i huvudsak fastställer de villkor enligt vilka deras tillgångar sparas och investeras.
Slutord gällande DAO:er som etablerade verktyg för styrning
Även om decentraliserade myndigheter kan ge medlemmarna i ett samhälle större kontroll, finns det vissa nackdelar. Till exempel kan beslutsfattandet bli långsammare beroende på hur många röster som krävs för att godkänna en åtgärd. På samma sätt kanske vissa medlemmar inte är lika kunniga eller informerade som andra, vilket kan leda till manipulation och till och med tvång. Och naturligtvis måste plattformen ha förstklassig säkerhet för att förhindra intrång och skadlig kod.
Det återstår att se om DAO blir normen i den digitala ekonomin eller om de skapar sin egen operativa paradigm. Men om de är så effektiva och pålitliga som de verkar är det svårt att se hur dagens företagsstruktur kan konkurrera effektivt, särskilt om digitala valutor blir lika allmänt förekommande som nationella valutor är nu.
Och om företag kan göras mer effektiva genom att man tar ifrån dem deras centrala myndigheter, vad säger det då om regeringar?