Inflation

Varför oss?

Vad är inflation?

Inflation är prisökningar på ett brett spektrum av varor och tjänster, en så kallad korg, i en ekonomi under en viss tidsperiod. Denna period är vanligtvis ett år, men kan också vara månads- eller kvartalsvis.

Detta leder till att köpkraften minskar över tiden, eftersom samma summa pengar konsekvent köper färre enheter av en vara eller tjänst under årens lopp. Som ett resultat av detta ökar också levnadskostnaderna.

Kärninflationen är mer specifik och utesluter livsmedels- och energipriser från varukorgen. Detta beror på att livsmedels- och energipriser vanligtvis kan vara ganska volatila och därför kanske inte exakt anger den aktuella inflationsnivån.

En ideal inflation kan ha fördelar såsom stigande fastighets- eller råvarupriser. Men en okontrollerad inflation orsakar vanligtvis mer skada än nytta.

Orsaker till och exempel på inflation

I grund och botten orsakas inflation av en ökning av penningmängden, med stöd av en expansiv penningpolitik. Detta kan ske genom:

  • Tryckning av mer pengar
  • Köp av fler statsobligationer
  • Laglig värdeminskning av ett lands valuta

Dessa åtgärder bidrar alla till att en viss valuta förlorar sin köpkraft.

Detta leder i sin tur till en mängd olika inflationstyper, se nedan.

Inflation driven av kostnader

Detta sker när det uppstår utbudschocker i en ekonomi som stör produktionen. Det kan vara i form av geopolitiska händelser som kriget mellan Ryssland och Ukraina, som störde energi- och metallpriserna. Naturkatastrofer kan också orsaka utbudschocker.

När produktionen och leveranskedjorna störs blir insatsvarorna dyrare. Detta höjer tillverkningspriserna och tvingar producenterna att föra över kostnaderna på slutkonsumenterna.

Detta är vad som hände under den globala finanskrisen 2008, med skyhöga livsmedels- och bränslepriser som studsade runt från land till land på grund av handeln.

Inflation på grund av efterfrågan

Detta inträffar när ekonomin utsätts för en plötslig chock eller ökad efterfrågan. Det kan ske genom expansiv politik som att regeringar ökar sina utgifter. Efterfrågechocker kan också uppstå genom uppgångar på aktiemarknaden eller om en centralbank sänker räntan.

Detta kan skapa en aldrig tidigare skådad efterfrågeökning, som kan ligga bortom ett lands produktionskapacitet. Eftersom antalet varor och tjänster nu är begränsat och mindre än efterfrågan leder detta till högre priser, vilket i sin tur leder till inflation.

Ett exempel på detta var den uppdämda efterfrågan inom rese- och hotellsektorn när covid-19-restriktionerna lättade i flera länder.

Inbyggd inflation

Detta avser människors förväntningar att inflationen kommer att fortsätta stiga i mer eller mindre samma takt under en överskådlig framtid. Detta gäller särskilt om inflationen redan har ökat under de senaste åren.

För att förbereda sig för detta kan individer förvänta sig högre löner så att deras levnadsstandard förblir densamma.

Detta leder till att varor och tjänster blir dyrare eftersom arbetskraftskostnaderna ökar, vilket också leder till inflation och orsakar en ond cirkel.

Hur fungerar inflationsindexen?

Inflationen mäts med hjälp av en rad olika prisindex. Dessa beror på vilka varor och tjänster som väljs.

Konsumentprisindex

Ett av de mest använda är konsumentprisindex (KPI).

Detta index tar hänsyn till konsument- eller slutliga varor och tjänster riktade till enskilda eller icke-institutionella konsumenter. Detta inkluderar livsmedel och alkoholfria drycker, kläder och skor, transporter och hälso- och sjukvård.

Dessa varor avser detaljhandelspriser. Prisförändringarna för varje vara beräknas som ett genomsnitt baserat på deras relativa vikt i korgen.

Vissa nyckelfaktorer beaktas när man beslutar om varor och tjänster för KPI-korgen. Dessa faktorer är bland annat:

  • Deras tillgänglighet under hela året.
  • Det genomsnittliga belopp som spenderas på dem.
  • Hur varierande priset på en viss vara är.

Producentprisindex

Producentprisindexet används främst i USA. Det undersöker förändringar i försäljningspriserna för inhemska tillverkare av insatsvaror och tjänster.

Det är en sammanställning av hundratals index som tittar på producentpriser över olika produktkategorier och branscher.

Grossistprisindex

Grossistprisindex är ganska likt producentprisindex. Flera länder ersätter det senare med detta. Det tittar på prisförändringar i grossistvaror eller varor som är före detaljhandelsledet, såsom bomullsgarn, bränsle och kraft, och så vidare.

Hur man kontrollerar inflationen

Ett antal länder har vanligtvis ett inflationsmål som de försöker sträva efter, till exempel 2% i Storbritannien. För att hantera högre inflation än förväntat har centralbankerna ett antal strategier för att försöka få saker och ting under kontroll igen och komma närmare målet.

Dessa inkluderar:

Åtstramning av penningpolitiken: Centralbanker kan strama åt penningpolitiken genom att höja bankernas reservkrav. De kan också minska valutautbudet genom att sälja ett större antal statsobligationer.

Interventioner på valutamarknaden: Centralbanker gör detta direkt eller indirekt. Direkta metoder innebär att centralbanker aktivt köper upp sin egen valuta på valutamarknaderna. Detta leder i sin tur till att valutan apprecierar. Bankerna använder centrala reservfonder för att uppnå detta.

Indirekt kan centralbanker påverka en valutas värde med signaler om att den är undervärderad. Detta bidrar till att sänka importpriserna.

Höjda räntor: Detta leder till att det blir dyrare att låna, vilket i sin tur kan bromsa inflationen genom att minska konsumentutgifterna.

Åtgärder för att kontrollera inflationen, såsom penningpolitiska åtstramningar, kan dock ibland gå för långt. De kan leda till att ekonomin hamnar på randen till recession och orsaka högre arbetslöshet och minskad ekonomisk tillväxt.

Hyperinflation

Definitionen av hyperinflation avser mycket snabb och extremt hög inflation i ett land. Detta kan ske under en månad eller till och med under några dagar. Vanligtvis är hyperinflation när priserna ökar mer än 50% på en månad.

När det väl har börjat kan det snabbt bli utom kontroll. När centralbanker trycker för mycket pengar utan motsvarande ekonomisk tillväxt leder det till hyperinflation.

Okontrollerad efterfrågeinflation kan också leda till hyperinflation, särskilt om det inte finns tillräckligt med varor för att möta den plötsliga efterfrågeökningen. Detta kan orsaka prisökningar på varor som bränsle och livsmedel, vilket leder till hamstring.

Hyperinflation är vanligtvis ganska sällsynt i utvecklade ekonomier. Det har dock hänt i länder som Chile, Ryssland, Georgien, Zimbabwe, Brasilien med flera.

Inflationsskydd

Ädelmetaller som guld och silver har länge ansetts vara ett skydd mot inflation. Det beror på flera faktorer, till exempel att priserna på ädelmetaller är mindre volatila än priserna på aktier eller andra tillgångar, som vanligtvis påverkas mer av inflationen.

Inflation urholkar värdet på fiatvalutor som den amerikanska dollarn genom att minska köpkraften. Således gör den ädelmetaller mer värdefulla för dem som redan har investerat i dem. Detta beror på att ett Troy Ounce av guld och silver nu kostar mer dollar eller andra valutor.

Ädelmetaller har också konkreta användningsområden, särskilt inom branscher som smycken, bilar, elektronik med mera. Därför kommer de alltid att vara efterfrågade. Till skillnad från fiatvalutor är ädelmetaller också begränsade i utbud.

Att investera i guld har dock sina nackdelar. Dessa inkluderar bland annat lagringskostnader, förlorad avkastning och höga kapitalvinstskatter. Därför anser vissa investerare att amerikanska statsobligationer, särskilt TIPS (Treasury Inflation-Protected Securities), också är bra inflationsskydd.

Statsobligationer är ibland säkrare och betalar också högre räntor. Börshandlade fonder (ETF:er), som investerar i både guld och statsobligationer, kan också vara bra alternativ.

På senare tid har det också förekommit debatter om fördelarna med kryptovalutor som Bitcoin (BTC), jämfört med guld, som inflationssäkringar.

Relaterade termer

Indrabati Lahiri
Financial Writer & Editor
Indrabati Lahiri
Finansskribent

Indrabati har mer än fyra års erfarenhet som ekonomireporter och redaktör, främst med inriktning på aktier, investeringar, råvaror, teknik, tillväxtmarknader och makroekonomi. Hon har tidigare arbetat med Capital.com och IBM, och har nyligen lanserat Wealthier Moksha, som handlar om aktier och investeringar, råvaror och tillväxtmarknader.