Obligation

Lär dig vad en obligation är och potentiella obligationsvillkor, risker, fördelar och nackdelar med investering samt hur de används för att anskaffa kapital och ge investerare en stabil inkomstström.

Vad är en obligation?

En obligation är ett räntebärande finansiellt instrument som representerar ett lån från en investerare till en låntagare. Ett obligationsavtal innehåller uppgifter om lånebelopp, ränta, betalningsplan, förfallodatum och andra viktiga villkor.

Obligationer emitteras av stater, kommuner, företag och andra enheter för att finansiera deras projekt och verksamhet.

När en investerare köper en obligation lånar de ut pengar till emittenten (låntagare). I gengäld får de räntebetalningar som beräknas utifrån en fördefinierad ränta och hela kapitalbeloppet återbetalas på förfallodagen.

Obligationer används för att anskaffa kapital och handlas för det mesta som så kallade over-the-counter-värdepapper.

Olika typer av obligationer

Obligationer kan klassificeras beroende på vilken typ av enhet som emitterar dem eller hur investerarna kompenseras.

Detta är en översikt över de vanligaste kategorierna av obligationer som finns där ute:

• Statsobligationer: Utfärdas av finansdepartementet i federala regeringar och självständiga nationer för att stödja deras utgiftsbehov och kapitalinvesteringar. Deras risk bestäms baserat på kreditbetyget för det utfärdande landet.
• Företagsobligationer: Emitteras av företag för att anskaffa kapital för allmänna ändamål eller finansiera en specifik företagsåtgärd som en fusion eller ett förvärv. Deras risk beror på företagets finansiella sundhet.
• Kommunala obligationer: Utfärdas av stater, städer och lokala myndigheter för att finansiera deras dagliga verksamhet och projekt.
• Myndighetsobligationer: Emitteras av statliga myndigheter som Fannie Mae eller Freddie Mac i USA. De betraktas ofta som investeringsvärdiga investeringar så länge de backas upp av den federala regeringen.
• Skräpobligationer: Emitteras av företag med låga kreditbetyg och svag ekonomi. De erbjuder högre avkastning för att kompensera för den extra risk som investerarna tar.
• Nollkupongobligationer: Betalar inte ränta men emitteras till en rabatt på nominellt värde. Investerare tjänar pengar när de får obligationens huvudbetalning.

Grundläggande aspekter av en obligation

Obligationer har olika beståndsdelar som investerare analyserar för att avgöra om de är en attraktiv investeringsmöjlighet.

Detta är de mest relevanta aspekterna att ta hänsyn till när man bedömer en av dessa finansiella tillgångar:

Hur fungerar obligationer?

När en organisation behöver skaffa kapital kan den emittera obligationer som investerare kan köpa.

Detta är en sammanfattning av hur obligationer fungerar:

1. Investeraren lånar ut pengar till emittenten genom att köpa obligationen. Detta ger kapital till företaget eller organisationen.
2. I gengäld gör emittenten periodiska räntebetalningar baserade på instrumentets kupongränta och nominella värde. Investerare kompenseras för att ta risken att låna pengar till emittenten genom dessa betalningar.
3. På förfallodagen återbetalar emittenten hela obligationens nominella värde.

Obligationsinvesterare tar på sig kreditrisken att emittenten kan fallera och inte fullt ut återbetala obligationens kapital eller ens dess räntebetalningar.

Den allmänna uppfattningen är att ju högre kreditbetyg emittenten har, desto lägre är oddsen för att detta ska inträffa.

Olika typer av obligationsräntor

En obligations avkastning avser investerarens avkastning. Några av de vanligaste avkastningsrelaterade mätvärdena som används för att analysera obligationer inkluderar:

• Kupongavkastning: Det är samma sak som kupongräntan. Den uttrycks som en procentandel av obligationens nominella värde. Den återspeglar hur mycket investerarna skulle få årligen om obligationen köps till nominellt värde.
• Aktuell avkastning: Detta beräknas genom att dividera den årliga räntebetalningen med obligationens marknadspris. Den mäter den förväntade årliga avkastningen på investeringen.
• Avkastning till förfall: Denna beräkning uttrycker vad som skulle vara den årliga avkastningen som en investerare skulle tjäna, förutsatt att obligationen köps till det aktuella priset och hålls till förfall.

Avkastningen varierar mellan olika obligationer baserat på faktorer som deras kreditbetyg, den återstående tiden till förfall och de rådande räntorna på marknaden. Obligationer med längre löptider och högre risknivåer tenderar att ge högre avkastning.

Obligationspriser och räntesatser

Obligationspriser och räntor har ett omvänt förhållande. När räntorna stiger faller obligationskurserna. När räntorna sjunker stiger obligationspriserna.

Säg till exempel att en obligation har en fast kupongränta på 4 %. Om referensräntan stiger till 5 % kommer ingen att betala fullt pris för 4 %-obligationen när nya obligationer betalar 5 %. Priset måste sjunka tillräckligt mycket för att den lägre avkastningen ska bli attraktiv för marknadsaktörerna.

Ju längre löptid obligationen har, desto känsligare kommer dess pris att vara för förändringar i referensräntan. Prisvolatilitet kan påverka investerare som säljer obligationer innan de förfaller.

Risker förknippade med obligationsinvesteringar

Det finns två huvudsakliga risker att ta hänsyn till när man investerar i dessa räntebärande värdepapper: kreditrisk och likviditetsrisk.

Här följer en kort beskrivning av vad var och en av dessa risker innebär.

Kreditrisk

Med kreditrisk avses oddsen att emittenten av obligationen fallerar och inte återbetalar instrumentets kapital och ränta till fullo. Kreditvärderingsinstitut bedömer kreditrisken genom att tilldela emittenter ett kreditbetyg.

Investment grade-obligationer har de högsta kreditbetygen och anses ha den lägsta kreditrisken jämfört med högavkastande “skräpobligationer”.

Amerikanska statsobligationer har högsta möjliga kreditbetyg eftersom de backas upp av den amerikanska regeringens fulla tro och kredit – en nation som aldrig har ställt in betalningarna på sin statsskuld under hela sin historia. Företags- och kommunobligationer har vanligtvis en högre risk för betalningsinställelse än statsobligationer.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken att inte kunna hitta en köpare som vill sälja obligationen till marknadsvärde. Nyemitterade obligationer är mycket likvida. Äldre obligationer som handlas OTC (over-the-counter) på sekundärmarknader kan ha högre likviditetsrisker. Investerare kräver högre avkastning på mindre likvida obligationer.

Vissa obligationer har inbäddade köp- eller säljoptioner som påverkar deras likviditet. Köpbara obligationer gör det möjligt för emittenten att återbetala obligationens kapitalbelopp före förfallodagen. Med säljbara obligationer kan investerare sälja tillbaka obligationen till emittenten före förfallodagen under vissa villkor.

Hur investerar man i obligationer?

Investerare har flera alternativ för att få exponering mot obligationer idag.

Dessa är de fyra vanligaste alternativen:

• Obligationsfonder: Fonder och börshandlade fonder (ETF) som innehar en portfölj med obligationer. Dessa fonder tar ut en årlig förvaltningsavgift och ger tillgång till diversifierade portföljer av dessa räntebärande värdepapper.
• Individuella obligationer: Obligationer som handlas på sekundärmarknader eller nyemitterade obligationer som kan köpas från underwriters eller via en mäklare/handlare.
• Statspapper: Dessa kan köpas direkt från USA:s federala regering via TreasuryDirect eller via en mäklare/handlare.
• Säkerställd skuldförbindelse: Strukturerade produkter som samlar olika obligationer i en enda säkerhet. Några exempel är MBS (mortgage-backed securities) eller CDO (collateralized debt obligation).

Obligationer spelar en viktig roll i investeringsportföljer genom att ge inkomster, diversifiering och lägre volatilitet jämfört med aktier.

Obligationer medför dock fortfarande en viss grad av risk, till exempel ränte-, inflations- och fallissemangsrisk, som investerare måste ta hänsyn till.

Fördelar med att investera i obligationer

Nackdelar med att investera i obligationer

Det finns också vissa nackdelar med denna typ av investering som måste övervägas: