Web3 representerar nästa steget i internetrevolutionen, där decentralisering står i centrum med användarprotokoll. Genom att utnyttja teknik och smarta kontrak från blockkedjor, skapar Web3 en öppen pålitlig digital värld. Denna artikel utforskar vad Web3 innebär och potentiella påverkan på transaktioner över internet samt förändringen av traditionella affärsmodeller.
Vad betyder Web3?
Web3 är en variant av internet som värdesätter decentraliserad kontroll över data och online-transaktioner.
I Web3:s syn på internet kommer internettransaktioner att stödjas av distribuerade huvudböcker istället för av centrala myndigheter. Denna version av internet förväntas bli:
- Öppen – Innehållsplattformar kommer att byggas på programvara med öppen källkod.
- Distribuerade – Enheter, användare och tjänster kommer att kunna interagera utan tillstånd från en central myndighet.
- Förtroendefri – Arkitekturer med noll förtroende kommer att utvidga säkerheten till alla Edge-enheter inom Sakernas internet.
En annan viktig prognos för Web3 är att användarna äntligen kommer att kunna tjäna pengar på den data de producerar. En husägare skulle till exempel kunna sälja de metadata som deras smart-TV samlar in och få månatliga mikrobetalningar som utfärdas i kryptovaluta.
Förespråkarna för Web3 tror att traditionella affärsmodeller på Internet kommer att förändras avsevärt i takt med att datakontroller decentraliseras och marknadsplatser för distribuerade data blir allt populärare. Andra förutsägelser om Web3 inkluderar följande:
- Organisationer av alla slag kommer att använda smarta kontrakt för att automatisera administrativa uppgifter, hantera risker i leveranskedjan och kontrollera att kontrakt genomförs i enlighet med villkoren.
- Webbpublicerare kommer att begära betalning när AI-forskare skrapar deras innehåll på nätet.
- Bankerna kommer antingen att använda blockkedjan för att förbättra säkerheten eller bli föråldrade.
- Metaverse kommer att bli genomgripande i alla aspekter av vardagslivet i takt med att headsets, smarta glasögon och styrenheter förbättras.
- Potentiella angreppsytor kommer att bli betydligt mindre och svårare att identifiera.
Techopedia förklarar Web3
Det sägs ofta att Web3 kombinerar de bästa delarna av tidigare internetgenerationer: den gemenskapsstyrda andan i Web 1.0 och den interaktiva, engagerande naturen i Web 2.0.
Webb 1.0 = läsa
Web 2.0 = läsa/skriva
Web 3.0 = läsa/skriva/äga
Iterationer av World Wide Web
Web 1.0 var i huvudsak en anslagstavla där människor kunde skapa skrivskyddade texttrådar. Fokus låg på öppna protokoll som var decentraliserade och styrda av gemenskapen. Web 2.0 förändrade detta genom att lägga till multimedia och låta användarna interagera med webbplatser som om de vore applikationer.
Web 2.0 introducerade också motorer som gjorde det möjligt för icke-tekniska användare att söka efter information med hjälp av nyckelord. Detta var ett steg framåt, men nyckelordssökningar ger inte alltid relevanta resultat.
Om en 2.0-användare till exempel söker efter information om en insekt som kallas camaro, är det troligt att sökmotorernas resultatsidor (SERP) kommer att innehålla information om bilen Chevy Camaro.
I motsats till detta kommer Web3-sökmotorer att analysera användarens historiska data över flera blockkedjeplattformar och använda artificiell intelligens för att förutsäga kontexten för frågeställningen och återge information om insekten, inte bilen.
Egenskap/Ämne | Web 1.0 | Web 2.0 | Web3 (Web 3.0) |
---|---|---|---|
Interaktivitet | Läsa | Läsa/Skriva | Läsa/Skriva/Äga |
Dataägande | Centralt kontrollerat | Centralt kontrollerat | Decentraliserat |
Teknologi | Enkla HTML-sidor | Interaktiva applikationer | Blockkedjor och smarta kontrakt |
Protokoll | Öppna protokoll | APIer och Web Services | Distribuerade huvudböcker |
Kontroll | Gemenskapsstyrt | Centrala plattformar | Användarkontrollerat |
Affärsmodeller | Bannerannonser | Personlig data och riktade annonser | Datamonetisering och mikrobetalningar |
Utmaningar för Web3
I takt med att Web3 blir allt vanligare kommer regeringarna sannolikt att öka sin granskning av regelverket. Lagar om dataintegritet och suveränitet kommer att behöva uppdateras för att skydda användarägda data.
Att se till att Web3-teknik och -tillämpningar överensstämmer med befintliga regelverk – och samtidigt utveckla nya regelverk som är lämpliga för Web3:s decentraliserade karaktär – förväntas bli en betydande utmaning. Andra utmaningar inkluderar följande:
- Blockkedjetekniken kan vara långsam när den ska hantera stora transaktionsvolymer och latensproblem kan hindra tekniken från att vara skalbar på företagsnivå.
- Företag och internetleverantörer kommer att behöva göra enorma investeringar i så kallad edge computing för att flytta datorkapaciteten närmare användarna.
- Standarder och protokoll för interoperabilitet kommer att behöva utvecklas för att möjliggöra realtidskommunikation mellan olika blockkedjesystem.
- Icke-tekniska användare kommer att behöva lära sig hur man använder kryptovalutor och andra Web3-tekniker.
Web3 jämfört med Web 3.0
Termerna Web3 och Web 3.0 används ofta som synonymer, men de har inte alltid en gemensam innebörd. Web3 (en term som skapades av Ethereums medgrundare Gavin Wood) används för att beskriva ett decentraliserat ekosystem som bygger på blockkedjeteknik.
Web 3.0 används däremot för att beskriva alla de tekniker och trender som förväntas forma framtidens internet. Till dessa hör bland annat:
- Maskininlärning (ML)
- Artificiell intelligens (AI)
- Förstärkt verklighet (AR)
- Virtuell verklighet (VR)
- Generativ AI (t.ex. ChatGPT)
- Avancerade nätverk (t.ex. 5G, 6G)
- Geolokaliseringstjänster
- Ramverk för ansvarsfull AI-styrning